Under sina hundra första år som fri nation har Finland inspirerat och betytt mycket för svensk belysning, alltifrån Alvar Aalto på 1930-talet till designer som Lisa Johansson-Pape och Yki Nummi till Eero Arnio, Harri Koskinen och Susan Elo idag. En framgångssaga för bra ljus och snygg design. På avgörande vis lika osannolik som en saga blev också Finlands historia under landets första sekel fritt. Ljuset kommer från Finland publicerades i Ljuskultur 2017/6.
The cultural history of light, lighting, and darkness is briefly told in my contribution in ”Colour and Light. Spatial Experience”. It covers the entirety of the subject in a Swedish context, i.e. tells how different light sources have influenced living conditions such as prospects of perceiving and using time and space after sunset. This English edition of ”Färg & ljus för människan” was published by Routledge.
Jag var den 5 maj 2017 en av talarna vid invigningen av utställningen Ljus på Vandalorum, museet för konst och design i Värnamo. Mitt manus Kroppsligen omslutas av ljus redigerades för publicering i utställningskatalogen. Utställningen Ljus visades fram till den 12 november 2017.
I sju korta kapitel berättas om ljus och mörker och några avgörande belysningshändelser från 1700-talet till idag. Artikeln ingår i antologin ”Färg & ljus för människan – i rummet” där elva författare skriver om människans helhetsupplevelse av ljus och färg i rumsliga sammanhang. Färg & ljus för människan – i rummet har givits ut av förlaget Svensk Byggtjänst.
Tio år har gått sedan Per Sundstedt dog, han som en gång kallats belysningens ”främste designer” i Sverige. Per Sundstedt hade tre starka kort på hand – sinne för design, osviklig materialkänsla och en kompromisslös attityd till bra ljus utan bländning. Har Sundstedtklassiker som Hinken, Mars och Candela något att säga oss idag, nu på 2010-talet? Eller är de helt enkelt bara lysande designhistoria? Artikeln formsäker formsökare publicerades i Ljuskultur 2013/3.
I Upplysningens århundrade berättar jag om rationell belysning, ljushygien, mörkerdöd och funktionsvacker belysning, om åren då Sverige blev landet Lysrör och, förstås, om glödlampan som 1900-talets stora ljushändelse. Upplysningens århundrade är en temaartikel i Norstedts Sveriges historia, 1920–1965. Bokens huvudförfattare är Yvonne Hirdman, Jenny Björkman och Urban Lundberg
I succéromanen Röda rummet illuminerar Strindberg hela Stockholm med nordiskt ljus. Men framför allt tog han i sitt författarskap fasta på ljuset som symbol.
Artikeln Om August Strindbergs ljus publicerades i Ljuskultur 2012/4.
Att kunna se sin stad i kvällsmörkret förutsätter månsken eller gatubelysning, helst också upplysta fasader. Från 1700-talets illuminationer till 2000-talets metallhalogen har ljusbilden, hur staden syns, flera gånger bytt skepnad. Det gamla lyste lika obeständigt som en låga fladdrar för vinden. Modern teknik kan hålla illuminationen vid liv varje kväll året runt.
Ljus över gator och torg ingår i S:t Eriks årsbok 2011.
On the Cultural History of Nordic Light and Lighting 2011
In the Nordic countries one can sense the sun lingering for so long, just above or just below the horizon. Nordic light, with its dusk and dawn glow, is a natural gift to Nordic architects and lighting planners, providing them all, as it were, with a congenital understanding of the varied, complex, natural flow of light.
My essay appears in Nordic Light. Interpretations in Architecture, an anthology published by Lyskultur, Norway.
På Stockholms slott visades fram till våren 2011 ”Hemma på Slottet – hos de första Bernadotterna”, en utställning om Karl XIV Johan och hans familj. I boken med samma namn skriver jag om ”Belysning med kunglig glans”.
I Ljuskultur 2010/4 publicerades den intervju jag i april 2010 gjorde med Lars Starby och Bo Annell, bägge med mer än ett halvt sekel som proffs i belysningsbranschen. I artikeln kommenterar de både förflutet ljus, belysningstänk idag och vad som härnäst tycks förestå.
Nils Keyland från finnskogen i Värmland blev museimannen som långt före sina kollegor använde kameran för att skildra vardagsliv och arbete. Fortfarande publiceras hans klassiska och mer än 100 år gamla bilder, tack vare deras många kvaliteter. Artikeln ingår i antologin Svenska etnologer och folklorister, utgiven av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien.
På 1910-talet blev glödlampan svenska folkets belysning och behöll sedan sin position som hemmens favorit till 2009. Då inledde EU utfasningen av glödlampan, en förändring som märkts mer i Sverige än på många andra håll i Europa. Läs mer i min artikel I nytt ljus som sommaren 2009 publicerades i tidskriften Fokus. Du hittar artikeln på Fokus hemsida. I Ljuskultur 2009/5 publicerades artikeln en gång till, delvis omskriven, och under rubriken Farväl till glödlampan.
Artikeln har underrubriken "Etnologiska perspektiv på telefoner och samtal" och den ingår i antologin Världens gång - teknikens utveckling där en rad olika författare skriver om samspelet teknik, människa och samhälle. Boken vänder sig till i första hand till blivande och verksamma lärare. Utgiven av Studentlitteratur.
I ett långt tidsperspektiv finns det två riktigt revolutionerande förändringar av belysningstekniken, elden och det elektriska ljuset. Publicerad i tidskriften Byggnadskultur, 2008/4.
Om neon som ljusarkitektur. Publicerad i tidskriften Byggnadskultur, 2008/4 och första gången i antologin det grafiska uttrycket … 2000.
Strindbergs förhållande till telefonen är värt sin egen artikel. Ingår i Strindbergiana, 21, utgiven ut av Bokförlaget Atlantis.
Om hur uppfattningar om kulturella skillnader och stereotyper om svenskt och norskt satte käppar i hjulet när de två stora telebolagen skulle gå samman. Ingår i antologin Historien in på livet, red. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg, utgiven av Nordic Academic Press i Lund, 2002.
Beleuchtung und des Dunkels 1997
Om belysningshistoria och forskningsmetoder, publicerad i tidskriften Historische Anthropologie 1997.
Om att konsten att resa i Sörmland, alltifrån skjutshästarnas 1700-tal till bensindriftens bilism. Ingår i antologin Spår av tid med underrubriken Om sörmländska kulturlandskap i staden och på landet. Utgiven av Sörmlands museum.
Om fotografen och forskaren Nils Keyland som i början av 1900-talet skapade unika fotodokument i finnbygderna i Värmland. Men vad är fiktion och vad är dokument, och vilket etiskt förhållningssätt styrde hans yrkesverksamhet? Publicerad i tidskriften Nordisk Museologi, 1995:2.
Borde inte etnologer i högre grad betrakta teknik och tekniska system som en kontext, väsentlig för förståelsen av sociala och kulturella processer? Artikeln handlar om elektrifieringen som social och kulturell erfarenhet och ingår i antologin Ting, kultur och mening, som gavs ut när den etnologiska institutionen i Stockholm fyllde 75 år.
1926 trycktes en reklamskylt för AB Elektraverken. Bildmotivet var mångtydigt. Det visade en leende kvinna som rider på en isbjörn och höjer sin ena arm mot skyn. I handen håller hon en glödlampa. Artikeln trycktes i tidskriften Ljuskultur 1992/5.