Ut ur mörkret har fyra vägvisare
Ut ur mörkret leder fyra vägvisare resan tillbaka till gamla tiders ljuskultur. Det är först och främst Märta Helena Reenstierna, herrgårdsfru på Årsta gård. Vägvisare är också Pehr Hilleström, Kilian Zoll och Alexander Lauréus, alla tre konstnärer.
Deras tid på jorden utspelar sig helt och hållet i talgljusens, vaxljusens och eldens tidevarv. Zoll är yngst i sällskapet och den som lever längst fram i tiden, han dör först 1860. Det är samma år som den första skeppslasten fotogen från USA lossas i Göteborgs hamn. Därmed blev all äldre belysningskultur historia.
Märta Helena Reenstiernas dagbok är en röd tråd i Ut ur mörkret. Dagboken, som hon skrev mellan 1793 och 1839, är en rikedom att ösa ur. Hennes anteckningar ger, dag för dag, kunskap och närhet till vardagslivet, tidsandan och atmosfären i ett förgånget Sverige och en svunnen tid.
I Märta Helena Reenstiernas livstid lästes dagboken kanske enbart av henne själv. Idag talar hon till oss genom sin dagbok - så här var det att leva då.
Dagboken berättar år för år åtskilligt om belysning, kvällsvanor och ljuskultur. En återkommande händelse efter höstslakten varje år är dagarna då ljus stöps på Årsta gård. På Årsta hade man gott om talgljus, men i de små gårdarna, torpen och statarlängorna var talgljus en dyrbarhet som sällan tändes annat än vid högtider.
Klicka på dagboken för att läsa.
Ur Märta Helena Reenstiernas dagbok, oktober 1796.
Foto Nordiska museet.