Nordiskt ljus och mörker
Jag skriver texter om ljus och mörker i år. Några blir till artiklar, essäer. Andra lägger jag på minnet och tar fram när jag håller föredrag om det ljus och mörker som är vårt här i Norden.

”Nordiskt ljus”, vad är egentligen det? Det undrar jag. En ekvation så god som någon att kunna förklara!

Om min planering går som jag önskar befinner jag mig snart på väg mot både Skagen på Jylland och Ingmar Bergmans Fårö, till Helsingfors i öster och Røros i nordväst. Till Finnmark längst i norr och Malmö i Skåne.

Längst norrut är det ljuset och mörkret över norska Troms och Finnmarks och svenska och finska Lapplands vidder som jag undrar över. Hur blir det att leva där när klimatet förändras.

Årstidernas ljus kommer att vara sig lika, i otaliga år och århundraden framöver. Men inte sommarvärmen, inte vintern, inte regnen och torrperioderna. De förändras radikalt. En komplicerad ekvation.
 
Soluppgång vid Hammars, Fårö. Kl. 03:48, 15 maj 2014.
Foto Jan Garnert.
     

Ut ur mörkret, ljusets och belysningens kulturhistoria, så heter min senaste bok, utgiven av Historiska Media.

I Ut ur mörkret följer jag människans resa från mörkret i eldens och talgljusens århundraden till 1800-talets fotogenlampor, 1900-talets glödlampor och sist men inte minst allt som lyser i vårt eget 2010-tal.

1900-talet som får störst utrymme i Ut ur mörkret är berättelsen om hur ljushygien, fasadbelysningar och ljusdesign formade tiden. Det var också då som Gunnar Asplund, Hans-Agne Jakobsson, Hans Bergström, Lisa Johansson-Pape, Poul Henningsen, Bertil Svensson, Lena Larsson, Ivar Folcker, Per Sundstedt och många andra med känsla för ljus lyste upp Sverige. Var och en på sitt sätt.

»En av årets bästa böcker.« Dick Harrison, Svenska Dagbladet

»En mästerlig bok rakt igenom.« Östra Småland

»En upplysande historielektion.« Ulrika Stahre, Aftonbladet

»Ett mästerverk.« Göran Tjäder, Hemljus

»Folkbildning när den är som bäst.« M Magasin 

»Ett mäktigt bokverk. Jag har upphört med att skriva bokrecensioner – men den här boken saknar motstycke. Levande vacker, berusande!« Åke Daun, professor i etnologi

Bokens ämne »blir extra påtagligt för oss som lever här i norr med det nordiska ljuset och årstidernas kraftiga växlingar från ljusa sommarnätter till mörka vinterdagar.« Urban Hörstadius, Vetenskapsradion Historia, Sveriges Radio

»Det är ett nöje att läsa den eftersom författaren behärskar sitt ämne in i minsta detalj … rekommenderas till alla kulturhistoriskt intresserade.« Mats Hellspong, RIG Kulturhistorisk Tidskrift

 
     
Alltid ljust
Filmen Alltid ljust är en berättelse om mörker, belysning och ljus från 1860-talet till 1920-talet. Under de åren förändrades innebörden av kväll och mörker i samma takt som fotogenlampor och elektriska glödlampor började lysa upp tillvaron. Och med 1910-talets elektriska lampor blev det till sist möjligt att göra natt till dag.

Filmen är producerad av Athenafilm för Ljusår, i samarbete med Göteborgs konstmuseum, Carl Larsson-gården, Nationalmuseum, Zornmuseet och Skansen.

Läs mer om Alltid ljust här på hemsidan, under rubriken Film/Alltid ljust.

Ladda ner pressrelease

 
     
Ljusår finns på facebook
På fb-Ljusår finns en hel del att läsa om ljus, mörker och belysning. Bland annat om neonmålaren Sven X-et Erixson, om midsommarljus, ljusrus, Picassos målning Guernica, den märkliga nyårsdagen 1879, August Strindbergs ljus och mörker, Barbro Hörbergs låt ”November min vän” och ljusfenomenet Eugène Jansson.